4. november 1673 på Østby tingstue i Ås prestegjeld:
Morten Nielßön effter den Höye öffrighedß steffning
söger och tiltaler Peder Pederßen Möller borger och
indvohner udj Christiania formedelst hand schall
haffve vden loug och domb bemechtiget sig den
Agnor och vdjaget hanß hußtru och börn med
videre stefningenß indhold, dat: Aggers-
huus den 20 sbris 1673: Herpaa producerede
Morten Nielßen en fide: merit copiam aff hanß
Kongl: May: allernaadigßte befalling dato: Kiöben-
haffnß slott den 26 marty 1673,
en original befalling fra hanß Excell: Herr
Stadholder Offve Juell dat. Aggerßhuuß
den 30 octob: 1673
En supplication till hanß Excell. hos stadholder
Offve Juell och paategnet aff hanß Excell. den
15 spbris 1673 till erklering aff Peder Pederßen
Möller den 16 sbriß 1673.
En bessigtelse skied paa Agnor den 16 augusti 1671
aff Sorrenschriffveren Lauritz Böyßön.
Peder Pederßens fuldmechtig Matz Nielßen tillspurde Morten
Nielßen till hvad ende hand legger den besichtelse
udj rette, och om hand sig den tillholder och om
hafve bekommet besichtelsenß verdi som formeniß
ey att vere hanß rett som en beneficerit menß
Kongl: May: eller eyermanden som dertill odell
kand vere berettiget; Morten Nielßen hertill
svarede att hand formener att Peder Pederßen
bör att erstatte all den schade som hand haffver
lid ved saadan medfart att hand icke kunde
bygt gaarden med mehre som hand haffde j
[sinde] att indrette, och lefvere hannem gaarden
och skougen med rigtig scjellne och deele;
Matz Nilßen hertil svarede att Peder Pederßen haffver
adkomst noch, som hereffter schall bliffve opliust
noch indgaff Morten Nielßen pro memoria, till hanß
höje excell her stadholder Jyldenlöffve derpaa
naadigst resolverit den 11 marty och 5 apriljs
1694
Endeligenß hanß schrifftlig indleg dat Chrißtiania den 20
octob: 1673.
Morten Nielßen bleff tillspurte om hand haffde flere
documenter att jndgiffve till sagens endelig oplyß-
ning, hvortill Morten Nielßen svarede att hviß
breffve hand haffver mehre liggeer paa Aggerß-
huuß, och benaadningßbreffvet er leffverit Jffver
Hvid;
Udj steffningen var indfört effterschrevne prouff
och vindißbyrd nemlig Hanß Hougholt och jnd-
gaff en missive fra Peder Pederßen Möller, dat Christja
nia den 21 october 1672, och derhoß berettede
Hanß Hougholt att hand engang först med Christen
Muncherud och Albrett Agnor var paa Agnor
och var begiærende att Morten Nielßöns hustru
ville giöre rödelig, hvortill hun svarede ney
En fiorten dage dereffter som J haffde bett om,
met Peder Pederßen breff drog hand atter
till Agnor och haffde Hans Kuaaß och Christen
Muncherud, den tid de kom till gaarden da
var Emerense icke hiemme menß de sagde
hun var udj Grißeboe, saa drog hand ned till
Grißebo och fant Emerense der och sagde till
hende, nu er dett intet andet, j maa qvitere gaarden
och bad hun ville fölge hannem till gaarden,
hvortill hun svarede ney, dermed gick hand op till Agnor
och med de tvende mend sette hand [töyet] nogle
skrin och asker udj forstuen och luchte saa dör-
ren till, och bad Gullick hand ville tage börne-
ne till sig udj den andre stue, och tog saa
en dör och satte for godsitt som de lagde ind vdj
koffve vdj svallen, bleff Hanß Kuaaß och Christen
Muncherud tillspurt om de vdkastede hanß hustru
och börn, hvortill de svarede ney, menß de bore
hans börn jnd vdj stuen till Gullich som Hanß
Hochholt berettet haffde och Gullich loffvede att
de schulle bliffve hoß hannem indtill Emerense
kom hiem, och giorde som Hanß Hochholt tilstoed
och vjdere aff dennem dhermed fuldböjered.
Oße Halffvorßdaatter var indsteffnt att prouffve
hvorjmod Matz Nielsön protesterede att efftersom hun
er fremmed och ey har bekomt att hand formener
hun och bör stediß till prouffß förend beviß om hendiß
person, dog ey till nogen beskylding, allene till effterrettning
och lougens maade; och berettede Aaße Halffvorß-
daatter, att der Emerence kom syg hiem fra byen och
haffde icke verit hiemme siden Lenßmanden var der, och
da begierede Aaße aff Gullick att Emerense maatte
komme ind vdj den lille stue igien efftersom hun
var syg, da svarede de ney efftersom hun var
vdkast saa torde hand icke tage hender ind vdj jgien
saa förte Aaße hender op paa roen och lagde hen-
der der med ett sygt barn, och der var kalt
oppe, der laa hun fra söndagen indtill fredagen,
saa gick hun ned till Gullick, att hund ville icke lenger
opvarte hende effterßom der var for stor kuld
och bad derhoß Gullick att hand ville giöre den lille stue rödig
och der giöre varme for hender och saa flötte de
derned vdj stuen effterßom Emerense var meget
svag, saa laa hun der fra fredagen indtill onß-
dagen, da kom Gullich atter ind till Emerense att
derßom hand icke skjcker hender fra sig, saa schulle
hand römme, och derßom hun icke vidste nogen huß-
verelße, saa schulle hand kiöre hender till deriß
neste grande, och saa lagde de hender paa en möge-
slede, och kiörte hender hen till Hanß Hallangens
hußqvinde, och paa veyen mötte de hußqvinden.
Malene Pederßdaatter proffvede att Gullich kom
kiörende paa veyen med Emerense, da spurte hun
dem hvor de vill heen, da sagde Gullich hun er be
gierende att hun vill hend till dig, och Emerense
sagde och saa kand mig bliffve hoß dig i een natt
eller tho jeg tör bliffve jord jgien, dermed
kiörte de hender ett stöcke fra hußet och der
gick hun fra slæden och Malene leyde hender
ind vdj huset, och der bleff hun liggendiß
en ganske maanet, med 3 smaa som ochsaa
bleffve syge; Herpaa giorde hund æed effter
lougen; Gullich Justßön haffde fuldmacht giff-
vet Matz Nielßön, som protesterede paa Gullichß
vegne att effterdj hand steffniß formedelst
hand haffer taget gaarden vdj förste böxsell
hvortill nochsom adkomster schall fremleggiß;
och desforvden steffniß hand som ett prouff,
och nu giffver hannem sag som er vederspurt,
hvorefter hand formener Gullich till dette steffne-
maall iche kand svare, förend hand retteligenß
bliffer steffnt och saggiffven;
Jens Justßön var och indsteffnt, haffde hannem intet at
beschylde;
Morten Nielßön begierede och att maatte indföriß
den omkostning hand och haffver andvent
paa reyser ydepænge papjr och andet som be-
drager sig till -13 Rdr och 3 ort,
derjmod protesterer Matz Nielßen och reserverer
sig till opschriften paa steffningen, hvem der
haffver verit aarsage till saadan omkosting
bleff Morten Nielßen ydermehre tillspurt om hand
haffde viedere att indgiffve eller sig paabe-
raabe, da dett nu det frasige, paa dett sagen
oplyßlig for öffrigheden kand vorde aabenbahrit
hvortill hand svarede ney, denne gang jntet
videre;
Matz Nielßön jndlagde effterschreffne documenter
1te hanß schriftlige indleg aff Peder Pederßen vnderschreffven
den 4 novemb 1673.
2de Kongl: May: allernaadigste skiöde dat: Kiöbenhafn: den
26 marty 1672.
3de Anderß Sjmenßönß transport dat: den 23 sbris
1671.
4de Morten Nielßönß obligation och pantforsichring dat: den
21 decemb 1670 och den 7 juny 1671 transporterit
aff Jffver Hvid den 24 juny 1672.
5te Matz Pederßönß transport dat: den 31 july 1672.
6te Morten Nielßöns benaadningßbref in originalj dat:
Kiöbenhafn: den 6 decemb: 1670.
7de Commissariæriß forklaring och erclæring.
8de En supplication till hanß Exell: Her stad-
holder med paaschreffen resolution den 3 augustj
1672.
Morten Nielßön erclærede sig vdj höyste maader
att hand aldrig vidste aff denne stadholderß be-
falling förend den nu bleff oplest
och aldrig haffer verit sögt ved rettenß middell
derom.
Matz Nielßön ydermehre protesterede ellerß och
effterdj att fornefnte Morten Nielßön hereffter indtill
schall nyde gaarden efter forhen allernaadigste
benaadning och velformodende her obriste: den ey for-
[yder], da effter detz forlöb schall ville tilholde
mig gaarden till odell effter hanß skiöde
och adkomst att derfore skougen till samme
gaard maatte fredlysiß ey till v-plichte jmod
lougen hereffter att forhuggiß, angaaende aff-
gröden som er arresteret paa Mortenß egen
tillsvar er consenterit efter nu indlagde
documenter ved kiendelse bör lößladiß
eller stille caution till viedere sagenß vddrag
effterdj bunden v-vedkommende ey detz proces
bör partjcipere, bleff och for fremfordret
Biörvlff Oppegaard och Anderß Löß, att tilstaa
hviß ord och klage de haffver hört aff Albrett
Agnor; da tilstoede de, att Albret Agnor be-
kjente for dennem, att hand jntet bekom foor
hanß förste feste aff Morten Nielßön viedere
end hand maatte qvite for aaboedßfald, som
hand ey for höye öffrighed achter med förste att
andrage, och ellerß formente Matz Nielßön att
hviß bygning och anden reparation paa gaarden
maatte hannem restitueris hvorom hand om alt
med kost och teringß erstattelse er domb begierende,
da effter tiltale och giensvar med denne sags leylighed, och
efftersom Morten Nielßön ved den höye öffrighedß steffning
saavelsom supplicando till hanß höye excell: söger och
tiltaler Peder Pederßön Möller borger och indvohner vdj
Christiania, och hannem sag giffver vden loug och domb
att haffve bemechtiget sig den gaard Agnor som
Morten Nielßön aff hanß Kongl: May: allernaadigste
er benificerit med, saa och ladet hanß fattige siuge
qvinde tage aff sengen, och paa en slede aff gaar-
den heenfört med viedere steffningenß indhold, da
en saadan formastelse Morten Nielßön aff Peder
Möller at vere begaaet angiffver. Endeligenß att
kiende vj oß ey vnderstaae, efftersom sögningen och
den gandske tiltale er civil och gieldßfordring icke
nogen aastede vedkommende, kand derfore till dette
forum ey appliceris, menß Morten Nielßön sin formenede
rett och sögning jmod Peder Möller haffver att vd-
före till hanß rette verneting, hvortill Peder Möller
sig erbyder att vill svare vdinden saadan prætension
vj och jmod lougen fra sitt verneting, [sögen] maa drage;
Belangende Gullich Justßön som nu sag giffviß for aff-
försell och andet mehr, da maae hand louligenß bliffve
steffnt her till tinget gaaiß derom hviß loug och
rett medföre kand.
Kilde: Follo sorenskriveri, Tingbok A 12, folie 35b.
