1673 - Agnor, om oppsittere og eiendomsrett 

 

 

4. november 1673 på Østby tingstue i Ås prestegjeld:

 

Morten Nielßön effter den Höye öffrighedß steffning

söger och tiltaler Peder Pederßen Möller borger och

indvohner udj Christiania formedelst hand schall

haffve vden loug och domb bemechtiget sig den

Agnor och vdjaget hanß hußtru och börn med

videre stefningenß indhold, dat: Aggers-

huus den 20 sbris 1673: Herpaa producerede

Morten Nielßen en fide: merit copiam aff hanß

Kongl: May: allernaadigßte befalling dato: Kiöben-

haffnß slott den 26 marty 1673,

en original befalling fra hanß Excell: Herr

Stadholder Offve Juell dat. Aggerßhuuß

den 30 octob: 1673

En supplication till hanß Excell. hos stadholder

Offve Juell och paategnet aff hanß Excell. den

15 spbris 1673 till erklering aff Peder Pederßen

Möller den 16 sbriß 1673.

En bessigtelse skied paa Agnor den 16 augusti 1671

aff Sorrenschriffveren Lauritz Böyßön.

Peder Pederßens fuldmechtig Matz Nielßen tillspurde Morten

Nielßen till hvad ende hand legger den besichtelse

udj rette, och om hand sig den tillholder och om

hafve bekommet besichtelsenß verdi som formeniß

ey att vere hanß rett som en beneficerit menß

Kongl: May: eller eyermanden som dertill odell

kand vere berettiget; Morten Nielßen hertill

svarede att hand formener att Peder Pederßen

bör att erstatte all den schade som hand haffver

lid ved saadan medfart att hand icke kunde

bygt gaarden med mehre som hand haffde j

[sinde] att indrette, och lefvere hannem gaarden

och skougen med rigtig scjellne och deele;

Matz Nilßen hertil svarede att Peder Pederßen haffver

adkomst noch, som hereffter schall bliffve opliust

noch indgaff Morten Nielßen pro memoria, till hanß

höje excell her stadholder Jyldenlöffve derpaa

naadigst resolverit den 11 marty och 5 apriljs

1694

Endeligenß hanß schrifftlig indleg dat Chrißtiania den 20

octob: 1673.

Morten Nielßen bleff tillspurte om hand haffde flere

documenter att jndgiffve till sagens endelig oplyß-

ning, hvortill Morten Nielßen svarede att hviß

breffve hand haffver mehre liggeer paa Aggerß-

huuß, och benaadningßbreffvet er leffverit Jffver

Hvid;

Udj steffningen var indfört effterschrevne prouff

och vindißbyrd nemlig Hanß Hougholt och jnd-

gaff en missive fra Peder Pederßen Möller, dat Christja

nia den 21 october 1672, och derhoß berettede

Hanß Hougholt att hand engang först med Christen

Muncherud och Albrett Agnor var paa Agnor

och var begiærende att Morten Nielßöns hustru

ville giöre rödelig, hvortill hun svarede ney

En fiorten dage dereffter som J haffde bett om,

met Peder Pederßen breff drog hand atter

till Agnor och haffde Hans Kuaaß och Christen

Muncherud, den tid de kom till gaarden da

var Emerense icke hiemme menß de sagde

hun var udj Grißeboe, saa drog hand ned till

Grißebo och fant Emerense der och sagde till

hende, nu er dett intet andet, j maa qvitere gaarden

och bad hun ville fölge hannem till gaarden,

hvortill hun svarede ney, dermed gick hand op till Agnor

och med de tvende mend sette hand [töyet] nogle

skrin och asker udj forstuen och luchte saa dör-

ren till, och bad Gullick hand ville tage börne-

ne till sig udj den andre stue, och tog saa

en dör och satte for godsitt som de lagde ind vdj

koffve vdj svallen, bleff Hanß Kuaaß och Christen

Muncherud tillspurt om de vdkastede hanß hustru

och börn, hvortill de svarede ney, menß de bore

hans börn jnd vdj stuen till Gullich som Hanß

Hochholt berettet haffde och Gullich loffvede att

de schulle bliffve hoß hannem  indtill Emerense

kom hiem, och giorde som Hanß Hochholt tilstoed

och vjdere aff dennem dhermed fuldböjered.

Oße Halffvorßdaatter var indsteffnt att prouffve

hvorjmod Matz Nielsön protesterede att efftersom hun

er fremmed och ey har bekomt att hand formener

hun och bör stediß till prouffß förend beviß om hendiß

person, dog ey till nogen beskylding, allene till effterrettning

och lougens maade; och berettede Aaße Halffvorß-

daatter, att der Emerence kom syg hiem fra byen och

haffde icke verit hiemme siden Lenßmanden var der, och

da begierede Aaße aff Gullick att Emerense maatte

komme ind vdj den lille stue igien efftersom hun

var syg, da svarede de ney efftersom hun var

vdkast saa torde hand icke tage hender ind vdj jgien

saa förte Aaße hender op paa roen och lagde hen-

der der med ett sygt barn, och der var kalt

oppe, der laa hun fra söndagen indtill fredagen,

saa gick hun ned till Gullick, att hund ville icke lenger

opvarte hende effterßom der var for stor kuld

och bad derhoß Gullick att hand ville giöre den lille stue rödig

och der giöre varme for hender och saa flötte de

derned vdj stuen effterßom Emerense var meget

svag, saa laa hun der fra fredagen  indtill onß-

dagen, da kom Gullich atter ind till Emerense att

derßom hand icke skjcker hender fra sig, saa schulle

hand römme, och derßom hun icke vidste nogen huß-

verelße, saa schulle hand kiöre hender till deriß

neste grande, och saa lagde de hender paa en möge-

slede, och kiörte hender hen till Hanß Hallangens

hußqvinde, och paa veyen mötte de hußqvinden.

Malene Pederßdaatter proffvede att Gullich kom

kiörende paa veyen med Emerense, da spurte hun

dem hvor de vill heen, da sagde Gullich hun er be

gierende att hun vill hend till dig, och Emerense

sagde och saa kand mig bliffve hoß dig i een natt

eller tho jeg tör bliffve jord jgien, dermed

kiörte de hender ett stöcke fra hußet och der

gick hun fra slæden och Malene leyde hender

ind vdj huset, och der bleff hun liggendiß

en ganske maanet, med 3 smaa som ochsaa

bleffve syge; Herpaa giorde hund æed effter

lougen; Gullich Justßön haffde fuldmacht giff-

vet Matz Nielßön, som protesterede paa Gullichß

vegne att effterdj hand steffniß formedelst

hand haffer taget gaarden vdj förste böxsell

hvortill nochsom adkomster schall fremleggiß;

och desforvden steffniß hand som ett prouff,

och nu giffver hannem sag som er vederspurt,

hvorefter hand formener Gullich till dette steffne-

maall iche kand svare, förend hand retteligenß

bliffer steffnt och saggiffven;

Jens Justßön var och indsteffnt, haffde hannem intet at

beschylde;

Morten Nielßön begierede och att maatte indföriß

den omkostning hand och haffver andvent

paa reyser ydepænge papjr och andet som be-

drager sig till -13 Rdr och 3 ort,

derjmod protesterer Matz Nielßen och reserverer

sig till opschriften paa steffningen, hvem der

haffver verit aarsage till saadan omkosting

bleff Morten Nielßen ydermehre tillspurt om hand

haffde viedere att indgiffve eller sig paabe-

raabe, da dett nu det frasige, paa dett sagen

oplyßlig for öffrigheden kand vorde aabenbahrit

hvortill hand svarede ney, denne gang jntet

videre;

Matz Nielßön jndlagde effterschreffne documenter

1te hanß schriftlige indleg aff Peder Pederßen vnderschreffven

den 4 novemb 1673.

2de Kongl: May: allernaadigste skiöde dat: Kiöbenhafn: den

26 marty 1672.

3de Anderß Sjmenßönß transport dat: den 23 sbris

1671.

4de Morten Nielßönß obligation och pantforsichring dat: den

21 decemb 1670 och den 7 juny 1671 transporterit

aff Jffver Hvid den 24 juny 1672.

5te Matz Pederßönß transport dat: den 31 july 1672.

6te Morten Nielßöns benaadningßbref in originalj dat:

Kiöbenhafn: den 6 decemb: 1670.

7de Commissariæriß forklaring och erclæring.

8de En supplication till hanß Exell: Her stad-

holder med paaschreffen resolution den 3 augustj

1672.

Morten Nielßön erclærede sig vdj höyste maader

att hand aldrig vidste aff denne stadholderß be-

falling förend den nu bleff oplest

och aldrig haffer verit sögt ved rettenß middell

derom.

Matz Nielßön ydermehre protesterede ellerß och

effterdj att fornefnte Morten Nielßön hereffter indtill

schall nyde gaarden efter forhen allernaadigste

benaadning och velformodende her obriste: den ey for-

[yder], da effter detz forlöb schall ville tilholde

mig gaarden till odell effter hanß skiöde

och adkomst att derfore skougen till samme

gaard maatte fredlysiß ey till v-plichte jmod

lougen hereffter att forhuggiß, angaaende aff-

gröden som er arresteret paa Mortenß egen

tillsvar er consenterit efter nu indlagde

documenter ved kiendelse bör lößladiß

eller stille caution till viedere sagenß vddrag

effterdj bunden v-vedkommende ey detz proces

bör partjcipere, bleff och for fremfordret

Biörvlff Oppegaard och Anderß Löß, att tilstaa

hviß ord och klage de haffver hört aff Albrett

Agnor; da tilstoede de, att Albret Agnor be-

kjente for dennem, att hand jntet bekom foor

hanß förste feste aff Morten Nielßön viedere

end hand maatte qvite for aaboedßfald, som

hand ey for höye öffrighed achter med förste att

andrage, och ellerß formente Matz Nielßön att

hviß bygning och anden reparation paa gaarden

maatte hannem restitueris hvorom hand om alt

med kost och teringß erstattelse er domb begierende,

da effter tiltale och giensvar med denne sags leylighed, och

efftersom Morten Nielßön ved den höye öffrighedß steffning

saavelsom supplicando till hanß höye excell: söger och

tiltaler Peder Pederßön Möller borger och indvohner vdj

Christiania, och hannem sag giffver vden loug och domb

att haffve bemechtiget sig den gaard Agnor som

Morten Nielßön aff hanß Kongl: May: allernaadigste

er benificerit med, saa och ladet hanß fattige siuge

qvinde tage aff sengen, och paa en slede aff gaar-

den heenfört med viedere steffningenß indhold, da

en saadan formastelse Morten Nielßön aff Peder

Möller at vere begaaet angiffver. Endeligenß att

kiende vj oß ey vnderstaae, efftersom sögningen och

den gandske tiltale er civil och gieldßfordring icke

nogen aastede vedkommende, kand derfore till dette

forum ey appliceris, menß Morten Nielßön sin formenede

rett och sögning jmod Peder Möller haffver att vd-

före till hanß rette verneting, hvortill Peder Möller

sig erbyder att vill svare vdinden saadan prætension

vj och jmod lougen fra sitt verneting, [sögen] maa drage;

Belangende Gullich Justßön som nu sag giffviß for aff-

försell och andet mehr, da maae hand louligenß bliffve

steffnt her till tinget gaaiß derom hviß loug och

rett medföre kand.

 

 

Kilde: Follo sorenskriveri, Tingbok A 12, folie 35b.

 

 

 

  

 

www.tjernshaugen.net © 2008-2011 • PersonvernOpphavsrettNyhetsbrevE-post til webmaster

www.tjernshaugen.net